Storvretaskogen i fara!


Yttrande nr 3

4 februari 2015

Från
Björn Eriksson, Christina Hallbäck; Lena:Årby 4:5


Yttrande över detaljplan för Ekhagen inom Lena-Årby 3:4 m.fl. (Dnr 2012/20167)

Detta är vårt andra yttrande. Vårt första gäller mer detaljplaneområdet som helhet, där vi tar avstånd från planen att skogen skall bebyggas. Detta andra yttrande gäller två specifika aspekter på planen.

Dagvattendammarna
Vad vi förstår av detaljplanens beskrivning är grundtanken vad gäller det totala avloppet att särskilja dagvattnet från hushållens avloppsvatten. Detta har sitt särskilda system, i vissa delar av området baserat på självfall i andra delar på pumpstationer. Slutstationen för avloppsvattnet är Storvretas reningsverk. Slutstationen för dagvattnet däremot är Fyrisån med tre dagvattendammar som mellanstationer. Tekniken med dagvattendammar är ny, och är därmed sannolikt behäftad med tekniska barnsjukdomar. Det förefaller vara ett stort risktagande att anlägga sådana utan ordentliga utredningar om deras effekter.

Dagvattendammarna är placerade dels längs Stenhems sydöstra tomtgräns, ca 20 meter från boningshuset och omfattande en yta av 2000 kvadratmeter, dels vid Stenhems nordvästra tomtgräns med en yta av 1500 kvadmeter, dels vid åkern ungefär i höjd med bussens planerade vändplan omfattande 2000 kvadmeter.

Enligt oss finns det tre problem i samband med dessa dammar, ett specifikt i relation till Stenhem, ett vad gäller vattnets väg till Fyrisån samt ett problem vad gäller stillastående vatten.

  1. Stenhem har sedan 22 juli 2014 ett åläggande från Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Uppsala kommun (Dnr 2014-001486-VA) att bygga en ny avloppsanläggning som ska vara i bruk senast 31 december 2016. Enda rimliga platsen för en ny markbädd ligger nordost om huset ca 10 till 15 meter från tomtgränsen. Vår fråga härvidlag är naturligtvis om dammen på något sätt kommer att försvåra en ny anläggning. Det vill säga kommer vattnet i dammen att rinna över till vår markbädd? Vi har ställt denna fråga till detaljplanens kontaktperson som åtog sig att fråga Uppsala Vatten om detta. Något svar har emellertid inte givits.

  2. Dammarna är tänkta att fungera så att smältvatten och regnvatten rinner ner till dem, blir stående i dessa tills skräp och smuts silats ned till bottnen och vattnet därmed rensats så att utsläppet i Fyrisån består av rent vatten. Vad som däremot är otydligt i planen är vattnets väg till Fyrisån. Vad som sägs är att vattnet ska transporteras längs det ”befintliga dikessystemet”.

    För dammen längst i väster vet jag inte hur dikessituationen ser ur. För dammen vid vår västra tomtgräns finns dikesmöjligheter, även om de kan vara förknippade med vissa juridiska spetsfundigheter. För den tredje dammen, vid vår sydöstra tomtgräns finns emellertid inga diken alls, och de eventuella möjligheter att länka dammvattnet till andra dikessystem går alla över andras tomtmark. Hur detta ska lösas finns inte antytt i planen.

  3. Det stora problemet med dagvattendammarna är emellertid ett annat, myggproblemet. Som dammarna är tänkta att fungera med vatten stillastående för rening kommer de att bli perfekta kläckningsplatser för mygg. Den sammantagna ytan av dessa, 5500 kvadmeter, kommer rimligtvis att kunna producera enorma mängder mygg på försommaren, som sedan i sin tur kan lägga ägg på samma ställe där de själva genomgick sina stadier. Myggägg behöver nämligen inte vatten för att överleva, endast för att utvecklas till larver. Detta är desto allvarligare eftersom den myggart som finns i nedre Dalälven och som betecknas som aggressiv, till skillnad från den vanliga stickmyggan, enligt många uppgifter är på väg söderut och avståndet till Dalälven är ju med några generationers mått inte särskilt stort. Några enkla åtgärder mot detta verkar inte finnas. Det kan bli ganska gräsliga försomrar speciellt i det nya området, där grillkvällarna får äga rum inomhus. Inte heller detta problem är på något sätt diskuterat i planen.

Problem med sänkt grundvatten
I stora delar av det planerade området står grundvattnet mycket högt. Detta tar sig en rad olika uttryck. Det finns flera större och mindre träskområden, där det största går från skogskanten vid Saturnusvägen till ca 150 meter sydost från Stenhem. Från dessa områden finns också trovärdiga uppgifter om salamanderfynd.

Sydost om Stenhem finns ett annat sammanhängande område som inte kan betecknas som något annat än en mosse på vilken, vad vi kan se, 7 hus är inplanerade. Hur många hus som är inplanerade i träsket undandrar sig vår förmåga att avgöra.

Inom planområdet finns i varje fall fem källor, inräknat en precis utanför gränsen, inte bara en enda källa som planbeskrivningen hävdar. Av dessa fem ger tre vatten året runt . Två av dessa är dessutom utbyggda sedan mycket lång tid tillbaka och utgör definitivt kulturella minnesmärken. Den ena av dessa två ligger utanför områdesgränsen, ca 20 meter, men är naturligtvis beroende av samma förutsättningar som de övriga. Den användes som vattentäkt till den bostad vars grunder ligger några meter ovanför källan. Den andra ligger i höjd med Stenhem och är på plankartan utmärkt som en blå pöl. Den är stensatt uppenbarligen för att samla vatten åt de kreatur som förr gick och betade i skogen. Den tredje källan som ger vatten året om ligger mitt på ovan nämnda mosse. De två övriga källorna ligger längs skogsvägen 100 till 150 meter från Stenhem. De är säsongberoende och igång under vinter och vår.

I och med att hus är inplanerade såväl på mossmark som på träskmark måste grundvattnet sänkas eftertryckligt, i annat fall är det inte möjligt att bygga. Det betyder dock, sammantaget, att samtliga källor kommer att torka ut och försvinna tillsammans med mossen och träsken. Det betyder också att salamandrarna kommer att försvinna.

Till slut en sista fråga, som jag inte sett diskuterad någonstans: man har planer för vart dagvattnet och hushållsvattnet skall ta vägen, men inte ett ord om vad som ska hända med grundvattnet.

Stenhem 4 februari 2015

Björn Eriksson / Christina Hallbäck